Historik
Trots att islandshästen inte är större än en ponny talar man alltid om den som en stor häst på dess hemö Island. Vikingarna hade med sig hästar när de bosatte sig på ”ön av eld och is” i slutet av 800-talet. Den mångsidiga islandshästen är en mycket uppskattad och populär ridhäst tack vare sin tålighet och sina unika gångarter. Förutom de vanliga: skritt, trav och galopp, är islänningen känd för tölt och passgång. Tölten är rasens specialitet och är en extremt jämn fyrtaktsgångart där frambenen lyfts högt och bakbenen sätts väl under kroppen. Den påminner om running walk eller rack. I den snabba, tvåtaktiga passgången rör hästen båda benen på samma sida samtidigt. Islandshästen mognar sent och lever länge. Den kan ofta ridas upp i hög ålder.
Exteriör
Alldagligt huvud. Stark hals. Rak bog. Kompakt kropp. Rena, korta ben med korta skenben. Kraftfulla haser. Bra, stora hovar.
Speciella kännetecken
Stor styrka och uthållighet. Trots att den är liten kan den lätt bära en fullvuxen man. Känd för sin smidiga tölt och snabba passgång.
Användning
Uppvisning, körning, ridning, dressyr, hoppning, fälttävlan, turridning och jordbruksarbete.
Mankhöjd
122–134 cm
Ursprung
Island, Europa
Temperament
Självständig och intelligent. Foglig och entusiastisk. Arbetsvillig.